Filmrepliken är en av få som etsat sig fast hos mig. Innan Lasse Åberg blev folkkär och Stig-Helmer, gjorde han Repmånad - en stilstudie i det svenska 70-talets snällhet och litenhet.
Filmen låg alltid framme för oss i uppehållsrummet när jag själv låg inne. Men då repmånad var det sista jag nånsin ville göra lovade jag mig själv att aldrig se filmen - åtminstone inte innan muck.
När det sedan var dags satt jag nästan och myste för mig själv. Denna bagatell till produktion, ändå med så mycket glädje, humor - och politik.
Nu var det länge sedan jag såg den. Och med en rädsla för en allt mer nyanserad och vuxen syn vågar jag knappt se den igen - allt det magiska riskerar att raseras. Det enda jag egentligen vill är att höra Ingvar Andersson aka Kapten "Beethoven":s klassiska finskånska fras: "Minns Ådalen...minns Ådalen..."
Filmen låg alltid framme för oss i uppehållsrummet när jag själv låg inne. Men då repmånad var det sista jag nånsin ville göra lovade jag mig själv att aldrig se filmen - åtminstone inte innan muck.
När det sedan var dags satt jag nästan och myste för mig själv. Denna bagatell till produktion, ändå med så mycket glädje, humor - och politik.
Nu var det länge sedan jag såg den. Och med en rädsla för en allt mer nyanserad och vuxen syn vågar jag knappt se den igen - allt det magiska riskerar att raseras. Det enda jag egentligen vill är att höra Ingvar Andersson aka Kapten "Beethoven":s klassiska finskånska fras: "Minns Ådalen...minns Ådalen..."
No comments:
Post a Comment