Det bidde nog inte mer efter detta.RECENSION
OASIS
Plats: Globen
Publik: Över 15 000.
Bäst: Falling Down och Shock Of The Lightning
Sämst: Fotbollsramsorna från ståplatsläktaren.
DET MESTA ÄR sig likt sedan senaste Stockholmsbesöket 2006. Bandet kör i stort sett samma låtlista, med några få justeringar. Dels sex låtar från senaste skivan Dig Out Your Soul, men även gamla fina Slide Away.
Nu spelar det liksom ingen roll.
Oasis går på rutin. Basisten Andy Bell och kompgitarristen Gem Archer ser ut att vara lika stimulerade som väskpackarna på Arlanda en tidig måndagmorgon. Å andra sidan, hur kul är det att spela Wonderwall och Rock N' Roll Star år ut och år in?
Bäst under kvällen är två av de nya låtarna, Falling Down och Shock Of The Lightning, och Noels leende under allsången i Don´t Look Back in Anger. Och hur är då Liams röst?
Den är bättre än det kvällstidningarna skvallrade om från spelningen i Göteborg 25 januari. Ett plus går också till nye, flitige trummisen Chris Sharrock.
MEN JAG FÅR till min stora förtvivlan nu konstatera att Oasis och jag skiljs åt. Det här var förmodligen sista gången jag gick på en Oasiskonsert.
DET ÄR KNAPPAST en nyhet att bandet har förändrats rejält under 2000-talet. Men under kvällen i Globen blir det påfallande tydligt. Oasis spelar en massa ballader, och i det ljuset framstår de som ett bredbent mjukrockband. Kvar finns bara små fragment av det gitarrgnissel många av oss dyrkade. Balladerna och de urvattnade hitsen gör att jag tittar på klockan en gång för mycket. Det ger mig även tillfälle att lyfta blicken i detta hockeypalats. Och jag ser väldigt många unga flickor och pojkar.
Det jag tar med i minnesbanken från kvällen är bilden av de två fotbollshuliganer som stod framför oss under konserten. De hoppade och knöt näven i luften, skanderade Who the fuck is Man U?
De blev irriterade när vi andra intill bara stod stilla, oberörda. Fotbollshuligan 1 väste till oss: ”Fan har ni aldrig varit på en Oasiskonsert förr, eller?”
Jo, det har vi, och nu räcker det. Tack för teet!
West 8th:s poprecensent tycker att Oasis ska spela såhär:
1 Bag It Up
2 The Turning
3 Columbia
4 Go Let It Out
5 Supersonic
6 Out Of Time
7 Songbird
8 Some Might Say
9 Shock Of The Lighting
10 Waiting For The Rapture
11 Falling Down
12 Whatever
13 Cigarettes And Alcohol
14 My Big Mouth
Extranummer:
1 Step Out
2 Roll With It
3 I Am The Walrous
TA
8 comments:
Jävlar vad ni har fått upp ångan!! Im Outta Time är en superlåt!!
Morning Glory skiter ni i alltså?
Roll With It som extranummer? Slopa den trötta låten helt fan!
Nej, Morning glory skiter man aldrig i...men lyssna själva på valfri filmklippskanal på nätet så får ni höra... det är en låt som egentligen bara låter bra på skiva... /t
Roll with it...jajamän... Oasis flirtar med Beatles A hard days night...
dessutom , är det en av Oasis mest popiga låtar någonsin. Och den sidan är underskattad. Whatever är deras bästa låt någonsin. Också den popig. Och också min största popmusikupplevelse...
Kolla livespelningarna av den på nätet, gärna där det är stråkarna med, och Liam som sjunger. Och gärna också med en medly på slutet, då Noel sjunger Beatles Octopussys garden eller Mott the hooples All the young dudes. Magiskt!
Inte helt oväntat, ska du gå o trösta dig med en Glasvegaskonsert kanske? :)
Jag lovar, jag ska blogga, snart! glömmer bort det hela tiden, sorry!
Jag gillar verkligen nerven i språket. Det här känns faktiskt som en oåterkallelig skilsmässa...man vill nästan att du (?) ska frossa mer i det!
Post a Comment