Marcus Birro är inte pretto. Inte pretto alls.

Marcus Birro räddar den italienska fotbollen. Jag vill påpeka att detta INTE är ett tal till nationen - utan bara ett inlägg på ett internetforum:

"Ärligt Talat!! En människa dog i dag, skjuten i nacken genom rutan på sin bil. Det sägs att det var en olycka. Vi här kan garanterat inte veta. Men just nu har vi en skyldighet mot förnuftet och kärleken i våra kroppar att hålla tonen dämpad!!! Sänk tonen. Jag ber er! Sänk tonen. I detta nu vet vi inte vad vi står inför; men en sak är säker! Det kommer hända något! Som jag ser det är fotbollen bara ett symptom på en sjukdom, den italienska statens oförmåga att bringa säkerhet, tålamod, heder och rättvisa till sina medborgare. Fotbollen är spriten för ett fyllo. Finns inte fotbollen finns något annat. Så ser jag det. Det här är en av de svartaste dagarna på länge. Jag sitter på ett hotell i Mölndal och känner mig helt...nedriven. Som om allt man försökt byga upp liksom bara slås i bitar. Men jag står kvar här och försöker bringa någon ordning i allt kaos. Jag vägrar tro att den italienska fotbollen är död. De får bära bort mig, sist av alla."

Oerhört starkt. Fast allt Marcus byggt upp slagits i bitar, så står han upp för det han tror på. Det är så vackert. Så äkta. Tack Marcus Birro för att du finns där för oss.